Långfredag, en lång fredag
Kategori: Allmänt
"Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen.
Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet."
(Saxat från Wikipedia)
Jag minns att min pappa brukade prata om hur otroligt lång denna dag brukade vara då han var liten.
Man fick inte göra någonting, utan man skulle sörja över Jesu död på korset.
Ingen TV, inga öppna affärer, inget lattjo eller för den delen lajban.
En lång fredag, helt enkelt.
Idag springs det rund på affärer, man käkar godis i överflöd och klär ut sig till påskkärringar.
Man äter mat som om det inte fanns någon morgondag och man kladdar färg på ägg.
Jag undrar, är detta på något vis en "protest" mot själva långfredagen så som den en gång skulle vara?
Kanske, vem vet.
Igår gick vi hela familjen till kyrkan, traditionsenligt.
Det firades mässa och vi mindes över Jesu sista måltid med sina lärjungar.
Hur han blev förrådd och utlämnad för att dö.
Jag önskar att fler faktiskt kunde lägga en extra tanke på varför vi faktiskt firar påsk.
Att det inte är en helg då man likt Amerikanarna frossar i godis och letar ägg i trädgården.
Det är inte därför vi firar denna helg.
"Idag var dagen då haren komm med godis till våra barn, YAY!"
Ja det är lustigt hur det har blivit, hur lätt det är att glömma bort den egentliga orsaken till våra högtidsdagar.
Men visst, vi kan väl käka godis samtidigt som vi skänger en tanke till den man som gav sitt liv för våra skulder.
Den största kärleken!
Och på tal om påsk, det kanske är läge att göra ett besök hos barberaren?
